Översättarprogrammet

 

 

ABSTRAKT

 

Syftet med uppsatsen är att klarlägga och analysera de översättningssvårigheter som finns mellan svenska och franska avseende de lexikala och syntaktiska strukturella skillnaderna och likheterna, särskilt när det gäller kulturella företeelser och systemspecifika egenskaper.

 

Jag har valt att utgå från ett begränsat antal översättningsstrategier som kommer till användning vid översättning av svenska sammansatta ord och egennamn för att lättare kunna överföra dess komplexitet till målspråket men också för att bevara dess dynamism och pragmatik samt dess semantiska valör i förhållande till kontexten.

 

Utgångspunkten för en bra översättning d.v.s. en text som är trovärdig, innehållsmässigt korrekt, stilistik, likvärdig och framför allt väl anpassad till sina läsare i den nya kulturen genom att ge dessa all den information hon/han behöver utan att kräva förkunskaper, bör härröra från en noggrann och gedigen arbetsinsats och förståelse för detaljer.

 

Det har visat sig att franska ord generellt har färre betydelsekomponenter än svenska. Det betyder att man måste ta till “omskrivningar” för att klargöra betydelsen hos de sammansatta orden av kulturell och social art, men också och inte minst, tillämpar olika anpassningar av semantisk som referentiell art.

 

Dessutom, har resultatet av analysen av mina egna beslut visat att komplexiteten i de svenska sammansatta orden, kräver att parafraseras i franska för att kunna återges på ett idiomatiskt sätt i den nya kulturen när den litterala översättningen är omöjlig. Man får nämligen inte glömma att man inte förstår innebörden i texten om det saknar kulturella referenser som anses framkallar liknande associationer i målspråkskontexten. En effet, il ne faut pas oublier qu´un texte est mal compris à cause du manque d´associations référentielles dans la langue cible. Les adaptations dans un contexte sociohistorique et culturel en est une solution, mais le fait de créer de nouvelles situations par rapport à celles de la langue source et que l´on juge équivalentes demande de bonnes connaissances. Det gäller dels att tillämpa en referentiell anpassning beroende på kontexten dels att respektera stilen och strukturen för att återge samma situation.

 

Resultatet av mitt arbete visar att många svenska ord i synnerhet sammansatta substantiv och adjektiv kräver en semantisk analys eller en semantisk generalisering för att återges i franska. Till exempel : nybakad > qui vient d´être cuit / préparé och nybakad > frais.

 

Så långt som möjligt skall man försöka tillämpa en direkt översättning d.v.s. ordagrann dock riskerar en del referentiella funktioner att gå förlorade. Det gäller också att koncentrera sig på

textens form, s.k. textuell struktur, dess innehåll och funktion. La métalinguistique est l´ensemble des rapports qui unissent les faits sociaux, culturels et psychologiques aux structures linguistiques. Genom nedbrytning av texten i betydelsefulla delar, kan man få en större förståelse för dess kontext och dess budskap. Metafunktionerna, de ideationella, interpersonella och textuella arbetar med varandra på ett sådant sätt som måste upptäckas om jag skall åstadkomma en likvärdig översättning på alla plan.

 

Det kan också konstateras att texten i målspråket har en större andel av nominalisering och pronomalisering som ger koherens åt texten och skapar trovärdighet och närhet hos läsaren. Franska visar större sammanhang än svenska. Man lägger till adjektiv, flerordsprepositioner och prepositionsfraser byggda kring substantiv.

 

Den text jag har valt som grund till min uppsats, är präglad av specifika kulturella fenomen som bidrar till dess dynamism och uttrycksfullhet vilket försvårar översättningen eftersom det ofta inte finns motsvarighet i målspråket.

 

För att lösa de problem som uppstod, har jag naturligtvis används mig av olika ordböcker. Därutöver, den vetenskapliga litteraturen från olika linguister har varit till stor hjälp i mitt översättningsarbete och dess kommentarer.

 

För övrigt, har jag haft god hjälp av Erikssons analys av meningsstrukturen mellan svenska och franska för att kunna blottlägga de systemspecifika egenskaperna i de två språken i förhållande till varandra och som har varit en stimulerande och givande uppgift i den kontrastiva lingvistiken.